Att välja sitt första kulvapen

SLAGERUP

JAKT & VILTVÅRD AB

hunting & gamekeeping





Att välja sitt första kulvapen


För många innebär jägarexamen numera en första kontakt med kulvapen och i samband med våra kurser för blivande jägare brukar eleverna vara frågvisa vad gäller inköp av sina första studsare. De flesta av dem har dessutom tillgång till någon form av jaktmark, så de vill gärna komma igång så fort som möjligt och vara klara med licenser och hunnit öva något innan bockjakten i augusti.


Låt oss inledningsvis slå fast att mångsidighet och flexibilitet kostar pengar. En studsare som ska användas till jakt på både mindre och större viltarter, på långa och korta avstånd och på såväl rörlig som stillasittande jakt kommer alltid att vara en avvägning mellan olika egenskaper och den kommer aldrig att passa bra till allt. Flexibiliteten kan förbättras avsevärt genom att bygga in snabbmontage för sikten, utbytbara pipor och kolvar som går att anpassa, men alla dessa finesser lägger till en betydande summa på priset. Inte sällan landar prislappen på ett flexibel modernt vapen med några olika pipor och sikten långt över totalkostnaden för tre kompletta vapen.

Tips inför köpet


Anpassning till skytten

För hagelvapen är inpassning av kolv och vapnets viktfördelning helt avgörande för att skyttet ska fungera. Kulvapen är mera förlåtande och skytten kan lättare anpassa sig efter vapnet, men det är fortfarande en stor fördel om vapnets mått och balans är rimligt väl avpassat för skyttens kroppskonstitution och teknik. Till detta kommer rekylkänslighet som har ett direkt samband med skyttens kroppshydda. En storvuxen skytt med mycket muskelmassa upplever en relativt mindre rekyl och kan dessutom använda ett tyngre vapen som därigenom tar upp mer av rekylen. Mindre skyttar kan därför ha nytta av att redan från början snegla mot lite mindre och snabbare patroner, eftersom dessa både kräver mindre vapen, men framförallt ger mindre rekyl. En lätt kula med hög fart ger i förhållande till rekylen mer effekt i målet än en stor och långsam kula, men myntets baksida är att effekten uppnås med snabb expansion, som i sin tur ger köttförstöring. Det finns ytterligare aspekter och argument i denna fråga, men låt oss tillsvidare lämna dem därhän och nöja oss med att konstatera att skyttens kroppshydda, teknik och rutin bör vägas in vid valet av kaliber och vapentyp.


Anpassning till den aktuella jakten.

Om Du enbart ska jaga rådjur på smyg- eller vaktjakt räcker en klassisk klass 2-kaliber förträffligt väl. Dessa är begagnade relativt billiga i inköp, ger snäll rekyl och går inte sällan att skjuta mycket täta träffbilder med. Men, Du kanske vill kunna öva på älgbana och vid enstaka tillfällen eller inom en snar framtid kunna följa med på älg- eller vildsvinsjakt, varvid detta vapen inte fungerar. Ta därefter en titt på ammunitionspriserna. Klass 2-patroner för jakt är något billigare än de större patronerna i klass 1, men skillnaden är inte så stor. Eftersom de stora volymerna skjuts med klass 1 på övning och tävling är de mindre klass 1-patronerna i helmantals övningsammunition också billiga, så för övningsskytte är det ingen besparing att välja klass 2. I praktiken används klass 2 oftast av jägare som också skjuter med klass 1, men som för jakt på mindre vilt vill ha ett smidigare vapen med en för viltet bättre anpassad patron.

Inom klass 1 finns det också stora skillnader på patronernas egenskaper - klass 1 har ingen övre gräns utan börjar med 6,5x55 och fortsätter uppåt till grova safarikalibrar och militära patroner utvecklade för fordonsbekämpning. För ett första kulvapen för jakt måste kalibern vara en av de vanligare. Övningsammunition är en betydande del av totalkostnaden och priset styrs både av patronens storlek, men också av hur vanlig den är. 6,5x55 används mycket för tävling och har länge varit billigast, men otakt med att 308 w blir mera populär även på tävling har priserna nu närmast jämnats ut.


Cirkapriser för övningsammunition för 2016. Exemplet baseras på helmantlad ammunition av billigare typ, men inte lågprispatroner från ex Ryssland och Balkan. (Priser vid köp av 1000 st):


6,5x55 SM

270 win

308 win   

30.06 Spr.

8x57JS

9,3x62

9,3x57

338 win mag

416 Taylor


Som framgår av detta axplock blir det snabbt dyrare så snart man lämnar de i Sverige vanligaste patronerna. För jakt har detta naturligtvis mindre betydelse eftersom antalet avlossade skott inte är så stort, men kom ihåg att vapnet måste skjutas in med jaktammunition och om det tar en stund att hitta träffläget springer det snabbt iväg några hundra kronor extra om patronen är dyr.


Vi har nu snabbt reducerat urvalet till en handfull patroner - för en utförligare presentation av olika jaktpatroner, se kaliberguiden.



Strategier vid vapenköp

Börja med att fundera igenom hur mycket Du tror att Du kommer att jag under kommande tre åren och hur mycket pengar Du är beredd att lägga på jakten under samma period. Jakt kan vara ganska dyrt, även om skillnaderna är mycket stora i hur mycket varje jägare spenderar per år på jakten - allt ifrån någon tusenlapp på jaktkort och ammunition till tiotusentals, i vissa fall hundratusentals, kronor. Kostnaden för vapen och ammunition får naturligtvis inte äta upp hela Din jaktbudget, med resultat att det bara blir utrustning och ingen jakt.

- Om Ditt svar hamnar i häradet ”några tusen kronor per år”, ska Du omgående rikta in Dig på ett billigare begagnat vapen i en vanlig och prisvärd kaliber. För att Din budget ska räcka till lite mer jakt kan det också vara idé att begränsa jakten till några få jaktformer och viltarter, eftersom behovet av olika sorters utrustning då minskar.

- Om Du tänker dig en budget runt ”drygt tiotusen eller lite mer först, men sedan helst inte mer än 4-5000 kr per år” kan det vara intressant att titta på både nyare billigare vapen och äldre begagnade. Nu tillåter Din budget också lite mer varierad jakt, så Ditt/Dina kulvapen ska helst klara av lite mera varierande situationer.

- För den som svarar ”allt under 50.000 i år är ok - jag gillar prylar och har slutat med både segling och sportbilar, så jag måste köpa något snart för att må bra”, så handlar det framförallt om att inte välja något alltför opraktiskt eller säreget vapen - och komma ihåg att Du bör lägga mer pengar på kikarsikten än vapen.


När Du väl kommit så långt att Du ska bestämma Dig för vapentyp och modell, finns det några olika vägar att gå:


  1. Läs på ordentligt. Genom att tillbringa ett antal nätter på internetforum, läsa på tester av nya och äldre vapen och kanske till och med lösa en prisvärd prenumeration på Vapentidningen, kan Du inom loppet av ett par månader skapa Dig en tämligen god överblick av marknaden. Du har dessutom läst in Dig så mycket att Du med öppna armar tas emot i diskussioner med mera rutinerade jägare.


  1. Utgå från en vapenhandlare och förklara Dina behov. Risken är naturligtvis att de råd Du får mycket baseras på vad handlaren vill sälja, men riktigt fel lär det knappast bli. 


  1. Fråga en kunnig jaktkamrat eller släkting om råd och hjälp när Du hittat ett intressant vapen. Med denna strategi får Du möjlighet att köpa även begagnade vapen privat, vilket annars kan vara svårt. Den tydligaste risken är att Du också automatiskt ärver kamratens ibland kategoriska synpunkter om vissa patroner och modeller, men helt fel ute kommer Du inte att vara och prislappen kan bli tydligt lägre än om Du lägger Ditt öde i vapenhandlarens händer.


  1. Be samma kamrat eller en instruktör plocka fram ett vapen. En del släpper helt försöken att avväga vilka vapen som skulle passa bäst till den egna kroppen, jakten och plånboken och ber helt enkelt någon som är påläst och intresserad att plocka fram ett specifikt vapen. Det Du måste räkna med här blir att det vapen som vaskas fram till Dig är ett relativt säkert kort - om Du inte är insatt i vilka för- och nackdelar som finns vill Din kamrat sannolikt inte heller ta ansvar för om ex ett prisvärt äldre vapen visar sig ha ett mindre mekaniskt fel el dyl.



5,50 - 7,50 kr st

7,50 -11 kr st

5,50 - 8,50 kr st

6,50 - 8,50 kr st

7-9 kr st

10-12 kr st

10-12 kr st

16-20 kr st

45 kr st

Några exempel


Nedan följer ett antal konstruerade exempel som kan vara till ytterligare hjälp för den som funderar på sin första älgstudsare.


Gottfridh. 38 år

187 cm, 87 kg. Framför allt rådjur men kanske lite annat. 


Gottfridh råkar ha tillgång till lite rådjursjakt genom en släkting och det lutar åt att han får chansen att följa med på lite vildsvinsjakt på åtel så småningom. Älgjakten har han ännu inte tänkt så mycket på, men om tillfälle ges skulle det vara trevligt. Familj med småbarn och mycket annat att stå i gör att Gottfridh varken kan lägga så mycket tid eller pengar på jakten under kommande åren och han ser helst att vapnen inte kostar för mycket. Jaktresor är för närvarande uteslutet.


Gottfridhs resliga kroppskonstitution gör att han sannolikt klarar av de flesta standardkalibrars rekyl och vapenvikt, så inga särskilda hänsyn behöver tas till detta. Jaktligt behöver han ett vapen som kan leverera hygglig precision för ex vaktjakt på rådjur. Eftersom rådjur oftast skjuts i gryning och skymning behöver han ett relativt stort sikte med bra ljusinsläpp, vilket han också har stor nytta av på eventuell vildsvinsjakt nattetid. Eftersom Gottfridh sannolikt inte kommer att ägna så mycket tid på skjutbanan eller skutbiografer, är det rimligt att anta att han kommer att hålla sig till relativt enkla skottlägen på stillastående vilt, i synnerhet som han förmodligen inte kommer att kosta på sig lite mera exklusiva drevjakter. Gotte ska alltså inrikta sig på en kaliber med bra precision på längre håll, 6,5x55, 308w, 30.06 eller möjligen men kanske helst inte 8x57. Han behöver ett stort sikte, men måste hålla ned priset och får sannolikt välja bort belyst riktmedel.

En tänkbar uppsättning kan här vara ex en HVA 1600 i 6,5x55 med ett begagnat sikte med förstoring runt 3-12x50 från ex Zeiss eller Docter. Bra ljus i siktet, bra precision för långa håll och snäll rekyl. Lite klent på grisar, men å andra sidan förlåtande om bössan inte ligger perfekt på axeln. När det börjar bli dags att svinga bössan i snabba situationer lär det behövas ett annat sikte och då kan Gottfridh antingen köpa en till bössa av samma modell i ex 8x57JS och montera ett rödpunktsikte på denna, eller skaffa snabbmontage och byte sikte vid behov.

308w hade varit bättre för Gottfrids behov, men detta val driver upp priset något eftersom den är dyrare på begagnatmarknaden och var ovanlig förr. För jakten hade 30.06 fungerat nog så bra, men varit lite besvärligare vad gäller rekylen, i synnerhet på en äldre studsare, men i detta exempel styrs valet till stor del av den begränsade ekonomin.



Hildegerd 28 år

157 cm, 56 kg. Ser framförallt fram emot fågeljakten på fjället, men tänker vara med på älgjakten. 


Hildegerds familj har egen mark och så snart hon har jägarexamen och vapen på plats kan hon delta i ganska varierande jakt. Eftersom hennes familj bjuder in till ett par drevjakter per år är hon beredd på att träna en del skytte på rörliga mål och hon har redan besökt skjutbiograf ett par gånger. Hildegerd är inte särdeles intresserad av det tekniska kring vapen, men hon är beredd att lägga upp till 25.000 kr för en klass 1-studsare som passar henne och som fungerar till alla jakter med kula. Handladdning är inte aktuellt.


För att kunna rekommendera ett vettigt val i detta läge måste vi först av allt fokusera på rekylen. Hildegard skjuter visserligen bra för att vara nybörjare och hon är hyggligt vältränad, samt till råga på allt stryktålig efter att ha växt upp med äldre bröder. Men, hon väger inte så mycket och har kort räckvidd. Vapnet får således varken vara för stort eller tungt, men samtidigt inte heller generera alltför mycket rekyl. Eftersom det är aktuellt med jakt på älg och vildsvin är klass 1 ett grundläggande krav. Hildegard är inte så priskänslig, men hon eftersträvar ett praktiskt vapen med stor flexibilitet.

Låt oss inleda med att välja kaliber, eftersom denna till stor del styr rekyl och vikt. 6,5x55 ger visserligen minst rekyl, men eftersom den kräver en lång pipa för att med marginal hålla sig inom klass 1 sorterar vi bort denna till förmån för en kaliber som fungerar bra med ljuddämpare, dvs med kort pipa. Det närmast självklara valet blir då 308w. Tack vare kort patron med relativt snabbt krut även i fabriksladdningar kan pipan kortas ned mot 50 cm utan påtaglig förlust av fart, vilket i sin tur ger goda möjligheter att montera en lätt ljuddämpare. Genom att patronen är kort kan vi också välja ett vapen med kort sk låda eller mekanism, vilket ytterligare minskar vapnets vikt. (En del vapenmodeller har samma konstruktion oavsett längden på patronen, medan andra är anpassade till långa eller korta patroner.) För att ytterligare minska vikten är en syntetstock ett rimligt val, gärna med justerbar längd eftersom Hildegard har kort kolv och vi slipper då kapa en stock till en längd som är svårare att sälja vid ett senare tillfälle.

För lösa ekvationen ovan måste vi i detta fall inrikta oss på ett nyare vapen. Eftersom Hildegard dessutom vill ett vapen som fungerar till det mesta bör sikten sitta i snabbmontage. Genom att byta till ett rödpunktssikte på drevjakter kan Hildegard ytterligare minska vapnets vikt när det ska hanteras snabbt. Vid vaktjakt, som ofta innebär skjutstöd och gott om tid, kan hon däremot kosta på sig den ökade vikten som ett större kikarsikte ger. Genom att välja en ny prisvärd studsare med syntetstock, som ex Tikka T3, borde vi med Hildegards budget kunna få till ljuddämpare, rödpunktssikte och ett enklare kikarsikte inom budget. För att spara in lite på kostnaderna kan vi kanske inte kosta på oss ett tyskt vridmontage till siktena, utan nöjer oss med ett Leopold QR. För att underlätta för senare byten till bättre kikarsikten tittar vi i första hand på sikten med 30 mm tub.



Valfridh 43 år

178 cm, 82 kg. Gärna en vattenbuffel, men först några rådjur och ett par älgar.



Valfridh har precis sålt ett av sina företag och har för avsikt att jaga en hel del, i synnerhet under veckor då han inte har några barn hemmaboende. Han har visserligen ingen egen mark ännu, men kamraterna åker titt som tätt på jaktresor på vilka han gärna följer med. Spontant vill Valfridh gärna ha ett vapen som fungerar bra även på safari och det gör inget om det utstrålar lite klassisk engelsk elegans. Valfridh har inget emot handladdning, men om han känner sig själv rätt kommer han inte att ta sig tid till detta. Får man något hyfsat för under 70.000 kr, undrar Valfridh?


Det första vi konstaterar är att Valfridh har mindre koll på vad han behöver än vad han har ekonomiska resurser. Eftersom vi inte är vapenhandlare rinner snålvattnet inte till över oxeltänderna i någon större omfattning, utan vi ser det snarare som en intressant utmaning att leda in Valfridh mot ett rimligt köp som han kan ha nytta av i många år. Det förefaller som om Valfridh gärna köper ett vapen med lite vacker valnöt och klassisk elegans och vi borde egentligen intervjua honom lite grundligare om det i första hand är ett modernt exklusivt vapen eller ett klassiskt närmast antikt gevär som lockar mest. Nyblivna jägare i Valfridhs situation väljer ofta ett lite dyrare vapen med pipbytessystem, som ex. Blaser R8, Sauer 202/404 eller Mauser M03. För den som eftersträvar klassiska linjer och ett tidlöst varumärke är Mauser möjligen det bästa valet, men samtliga finns med fin valnöt och det handlar mest om tycke och smak. I denna prisklass, från 25.000 kr och uppåt för enbart vapnet, kan vi emellertid också hitta många fina begagnade vapen - allt från Mannlicherstudsare av den modell Hemingway använde till några år gamla vapen som någon förköpt sig på. Den viktigaste uppgiften för den som vill hjälpa Valfridh är sannolikt att övertyga honom om att han måste börja med en standardkaliber och ett sikte med inte alltför hög förstoring, alternativt ett rödpunktssikte. En grov eller extra snabb kaliber kan visserligen vara användbart i specifika situationer och ett stort sikte med utmärkt ljustransmission och hög förstoring har också sin plats, men av respekt för viltet och andra jägare bör Valfridh inleda med skott i lugnare lägen och på moderata håll och då innebär en del finesser bara en belastning. Alltför kraftfull kaliber på mindre vilt ger därtill stor köttförstöring och rekylen minskar chansen till ett lyckat andraskott. En rutinerad skytt klarar på sin höjd 10-12 skott med de allra grövsta kalibrarna innan axeln börjar att ömma och huvudvärken smyger sig på, så ska Valfridh lära sig att skjuta ordentligt får han helt enkelt börja med en kaliber som fungerar för övningsskytte. Eftersom han uppenbart inte är så priskänslig kan han emellertid välja lite friare bland de vanligare patronerna och kanske väga in vad som skulle kunna bli en bra kombination tillsammans med ytterligare en eller två pipor eller vapen. Grövre än 9,3x62 ökar risken för att han utvecklar rädsla för rekylen, men han kunde exempelvis snegla på en modern patron som 300 WSM för att ändå ha något som inte alla andra har.



Hildur 24 år

191 cm, 92 kg. Händig, prismedveten och med plats i älgjaktlaget.


Hildur har äntligen tagit jägarexamen och kommer att göra sin far och bror sällskap på älgjakten redan i år. Han arbetar som elektriker och renoverar huset på fritiden. Barn har han ännu inte hunnit skaffa några, men däremot tänker han omgående köpa en jakthund. Hildur har redan läst på en hel del om kulvapen och han ser det som självklarhet att handladda sin ammunition eftersom det både blir billigare och bättre och han har alltid tyckt om teknik. Eftersom han inte har så hög lön och dessutom köpt ett hus nyligen, ser han helst att vapengarderoben utökas successivt och på ett prisvärt sätt.


Hildur representerar i vissa avseenden vapenhandlarnas sämsta besökare, samtidigt som han över tid med stor sannolikhet ändå kommer att spendera en del timmar hos dem och beställa särskilda laddverktyg, så helt värdelös är han ändå inte som kund.


För Hildur kan det vara intressant att diskutera vilka mekanismer som olika vapen bygger på och vilka patroner som är både prisvärda och flexibla för handladdaren. Han är därtill en stadig pjäs på väg mot tresiffrigt så han tål sannolikt rekyl lika bra eller bättre än de flesta, även om rekylen aldrig är en fördel för skyttet. För Hildur kunde bl a 30.06 vara en intressant kaliber. Den kan laddas fantastiskt flexibelt och klara allt ifrån lätta och extremt snabba kulor för räv till 14 gram tunga kulor till älg. Därtill finns det mycket gott om äldre vapen i 30.06 byggda på mycket gedigna mekanismer. För den som kan tänka sig eller till och med finna såväl sinnesro som djupt känd tillfredsställelse i att slipa in en ny kolv till ett äldre vapen som Husqvarna 640 eller 1640, går det att få en utmärkt studsare för en billig peng. För den som börjar att förbättra och modernisera ett äldre vapen blir det ofta en lång resa där egna erfarenheter från jakt och skjutbana föder nya justeringar eller tillägg och genom detta sprids kostnaderna också över längre tid. För en svensk jägare är en trippel av gamla Husqvarnor med kaliber från 6,5x55 till 358NM den absolut billigaste vägen till något som ändå något liknar en uppsättning engelska parbössor och tripplar och med rätt förbättringar, lite kärlek och mycket tid håller de mycket hög kvalitet och kan även modifieras till andra och mer spektakulära kalibrar. Genom att låta varje enskilt vapen sköta sina specifika uppgifter blir behovet av vridmontage och pipbyten obefintligt så länge andra vapen inte ska trängas in i vapengarderoben. Skulle Hildur falla för denna strategi är det dock viktigt att han från början utgår från en fin mekanism av modell M98 eller 1640 och undviker den klenare M96 och varianter på denna.

Som ett första fast monterat sikte till en 30.06 och älgjakt som primär jaktform skulle ett lågförstorande belyst sikte på 1-4x20 eller motsvarande kunna vara ett utmärkt alternativ. Om Hildurs budget blir ansträngd är det bättre att köpa ett pålitligt begagnat utan belysning men av gediget märke, än ett alltför billigt nytt sikte.






Om val av riktmedel




Du behöver någon form av hjälpande riktmedel. Skickliga skyttar jagar vid extrema behov av snabbhet och överblick av och till med öppna riktmedel, men detta kräver mycket övning och är aldrig en fördel på längre avstånd. Kikarsikte, rödpunktssikte eller reflexsikte fungerar alla utmärkt för mycket av jakten, men de har sina respektive styrkor och begränsningar.


Jakt som sker i dagsljus kräver inga stora objektiv med bra ljusinsläpp. På vildsvinsåtel nattetid är siktets ljusegenskaper avgörande, men variabel förstoring närmast onödigt eftersom avståndet alttid är ungefär detsamma. På drevjakt är överblick och snabbhet det viktigaste och då fungerar ett rödpunktssikte mycket bra. Smygjakt på rådjur innebär omväxlande snabba lägen på nära håll och skott på väsentligt längre avstånd och då kan ett sikte med variabel förstoring vara värdefullt, samtidigt som de flesta skott avlossas i gryning eller skymning då ljuset är dåligt och stora linser en hjälp.


För den som jagar varierat med samma vapen finns det två huvudsakliga vägar att gå. Antingen skaffar man ett normalstort kikarsikte med variabel förstoring på ex 2,5-10, eller så har man någon form av snabbmontage och byter mellan olika sikten.


Försök att betrakta riktmedlet till varje vapen som ett hjälpande verktyg som sträcker sig hela vägen från öppna riktmedel till extrema nattsikten med 62 mm linser. Knåpar Du ihop en palett med sikten som täcker in så mycket som möjligt, vilket kan ske på ganska många olika sätt - allt ifrån ett exklusivt kikarsikte med utmärkta ljusegenskaper och förstoringsväxel 1-8, till fyra olika begagnade specialsikten, som är riktigt bra på sin respektive specialitet, men dessvärre sämre på annat. Räknar man ihop totalsumman, inklusive ringar till varje sikte får man för varje budget lite olika alternativ. Om den totala budgeten ligger under 15-20.000 kr får man ofta mest för pengarna genom att ex kombinera ett begagnat vaksikte med 8x56 fast förstoring för åtel och bock, med ett lågförstorande dagsikte 1-4x20 med belysning. Båda dessa går att få för under 5000 kr styck. Du har då valt bort riktigt hög förstoring på vaksiktet och riktigt snabba skott med helt öppet synfält som öppna riktmedel eller rödpunktssikte ger. Med ett rödpunktssikte eller vaksikte som enda alternativ tappar du lite kapacitet vid älgjakt, då älgen både kan rusa fram nära och smyga långt bort på samma pass. För den som främst jagar rådjur och vildsvin kan rödpunktssiktet i kombination med en vakkikare däremot var det bästa.

Genom att lägga till fler sikten till samma palett kan du täta luckor, men om en luckan är för liten kan det vara svårt att att motivera ett nytt inköp, så det lönar sig att tänka till från början. När du sedan lägger till flera vapen blir behovet av flexibilitet oftast mindre för varje vapen, men det skadar inte att åtminstone en studsare i skåpet har full flexibilitet på sikten och därigenom kan fungera som reserv till andra vapen.


Ett begagnat sikte av god kvalitet med lite lägre förstoring och utan belysning är alltid bättre än ett nytt lågprissikte som kanske tappar inskjutningen. Det är bättre att aldrig ha skjutit på grund av ljuset var för svagt, än att ha skadeskjutit ett djur i benet för att siktet inte håller hårkorset på plats efter några skott.



Några tips om sikten:


  1. Testa olika rödpunkter, för skyttar brukar beroende på eventuella synfel reagera mycket olika på denna typ.


  1. Testa gärna att skjuta med liten förstoring på längre avstånd innan du slår till. Många blir överraskade över hur bra man kan skjuta med precision trots liten eller ingen förstoring, men det är en vanesak. Många rutinerade skyttar använder på jakt sällan mer än 2-3 ggr förstoring annat än i dåligt ljus, då mitten av i siktets förstoringsintervall ger bästa ljus, eller på extrema håll, dvs över 150 meter. För en oerfaren skytt känns det emellertid ofta tryggare med högre förstoring. Så fort skottet gått mot ett stillastående vilt blir nästa skott på löp, varpå din förstoring är ett handikapp. 


  1. Öva snabbskytte med kikarsikte. Ju mer anläggningsträning Du har med ett visst vapen, desto mindre problem upplever Du med att skjuta med förstoring. Du kan då behålla vapnet i färdigställning utan att lyfta den sista biten och ha bra överblick ända fram till sekunden innan du trycker av, samtidigt som nötning gör att du hittar korset direkt. Så fort vapnet svingas i sidled med blicken genom siktet minskar bredden på synfältet och därigenom överblicken.