Om kaliber

SLAGERUP

JAKT & VILTVÅRD AB

hunting & gamekeeping




Att välja kaliber...

Det går utmärkt att jaga utan någon större kännedom om olika kalibrars egenskaper, även om jägaren givetvis måste känna till hur det egna vapnet fungerar i olika situationer. Denna sida kan ses som en kursiv introduktion till en outsinlig källa av heta diskussioner jägare emellan och för den nye jägaren kan det vara en hjälp vid val av de första jaktvapnen.



Klassindelning av kulvapen för jakt i Sverige:


(Kulvikt anges i både gram och grains, E100 betyder anslagsenergi på 100 meter. Notera att detta är nationella bestämmelser och att andra regler på jaktresa utomlands.)


Klass 1

Kulvikt minst 9 g (139 gr) och E100 minst 2 700 J, eller minst 10 g (154 gr) och E100 minst 2 000 J. Kulan skall vara konstruerad för att expandera,

t.ex. blyspets och hålspets.


Klass 2

Kulvikt minst 3,2 g (50 gr)

E100 minst 800 J

Kulan skall vara konstruerad för att expandera, t.ex. blyspets och hålspets.


Klass 3

Kulvikt minst 2,5 g (39 gr)

E100 minst 200 J

Kulan får vara av valfri konstruktion.


Klass 4

Kulvikt ingen begränsning

E0 minst 150 J

Kulan får vara av valfri konstruktion.



Tillåtna viltslag för respektive klass:


Klass 1: samtliga viltarter.


Klass 2: samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, muff- lonfår, varg, björn, säl och vildsvin.


Klass 3: samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver.


Klass 4: vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ringduva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv och pilfink.



Källa: NFS 2002:18 (Naturvårdsverkets författningssamling)


Det finns ett antal särskilda undantag för grytjakt, jakt i hägn på korta avstånd och skyddsjakt, som den intresserade kan läsa om i författningen ovan.)


Kaliber


Begreppet kaliber avser egentligen pipans minsta invändiga mått, men i dagligt tal använder vi det för att beskriva en patron. Det finns ett stort antal jaktpatroner att välja mellan och för att ytterligare komplicera för en nybliven spekulant på jaktvapen följer patroners benämningar olika och inte helt självklara system.


Tum eller metriskt?

Engelska och amerikanska tillverkare benämner generellt en kaliber i delar av tum. Kaliber .45 är således 0,45 tum i diameter. 45-70 är benämningen på en patron med kula avpassad för 0,45 tums diameter laddad med 70 grains (4,56 g) svartkrut. Vi laddar inte längre med svartkrut, men namnet hänger kvar. .308 Winchester är en betydligt nyare, och en mycket vanlig patron, för pipor anpassade till en kula med 0,30 tum (Åttan på slutet anger inte tusendelar utan kan betraktas som ett namn.) Namnet på en kaliber är emellertid inte att lita på - både .222 remington och .223 remington har exempelvis båda ett egentligt mått på .224 (patronlängden skiljer sig dock) och fick sina namn för att låta bättre i marknadsföringen och för att skilja dem åt.


Tyska och andra europeiska tillverkare använder generellt metriska angivelser där det första måttet är pipans minsta inre diameter, eller kulans diameter, och det andra är patronens totallängd. Även med detta system finns det gott om avvikelser och varianter.


Sammantaget kan namnet på en patron ge en hygglig indikation på kulans ungefärliga diameter och ofta även patronens längd. Till följd av alla varianter och olika system för namngivningen, är det ändå alltid ett egennamn .



Patronens längd och typ av krut

I och med att ljuddämpare blivit allt mera populära vid jakt har dessa aspekter kommit att bli mera intressanta. En kort patron med snabbt brinnande krut hinner som regel bränna färdigt sitt krut i en kortare pipa. För den som vill montera en ljuddämpare på pipan är det en fördel med kortare pipa, eftersom ljuddämparen förlänger pipan och annars gör vapnet otympligt. En del kalibrar passar således bättre med ljuddämpare än andra.



Vilken klass?

Den svenska indelningen av kulvapen i klass 1-4 följer inget internationellt system. Indelningen baseras på anslagsenergi på 100 meters håll och kulvikt. Det är alltså den specifika patronen som avgör vilken klass ett vapen tillhör och inte själva geväret, men i praktiken har detta ingen större betydelse eftersom vapnen är anpassade till en specifik patron och så länge standardladdningar används levererar vapnet i sin förväntade klass. För en del kalibrar, som ligger som ligger nära den nedre gränsen för sin klass, kan det trots allt vara intressant - en lätt kula till .222 rem gör exempelvis att den halkar ur klass 2 och den får då inte längre användas till rådjur och en lättare blyfri kula till den vanliga älgkalibern 6,5x55 förpassar denna patron från klass 1.





Förteckning över vanliga jaktpatroner


Nedan kommer inom kort att publiceras en genomgång av vanligt förekommande patroner för jakt och något om dess respektive för- och nackdelar.